Vad är flyt och varför är det så viktigt?

Vad är flyt och varför är det så viktigt?

Tänk på det beteende som din hund kan bäst av samtliga beteenden du har lärt den. Tänk därefter på ett beteende som du just har börjat träna, eller ett annat beteende som din hund bara kan sådär lagom bra. Det är ganska stor skillnad på dessa två beteenden, eller hur? 

Text: Morten Egtvedt

När du ber hunden utföra sitt favoritbeteende, reagerar den blixtsnabbt. Redan när du börjar säga kommandot (eller eventuellt ställer dig och väntar på att hunden skall erbjuda beteendet frivilligt) tvivlar du aldrig på att hunden kommer att klara det perfekt. Det spelar ingen roll att ni tränar på ett nytt ställe idag – du känner på dig att hunden kan detta beteende så bra att den kommer att utföra det utan att tveka. Det spelar hellre ingen roll att det nu är över en månad sedan du tränade på detta beteende. Du känner dig säker på att hunden kommer ihåg beteendet bra. Du behöver heller inte belöna beteendet varje gång. Hunden kan faktiskt utföra beteendet flera gånger utan belöning, utan att detta har någon särskild påverkan på beteendet.

När du ber hunden utföra et beteende som den ännu inte kan särskilt bra, är det en helt annan sak. Några gånger går det bra, andra gånger inte. Om du ändrar lite på situationen, om det är den minsta lilla störning, blir det oftast fel. Och om det dessutom är länge sedan du tränade på detta beteende, kommer inte hunden ihåg någonting, och ni måste ofta börja om från början. Och om du av någon anledning skulle komma på att inte belöna beteendet när hunden utför det korrekt, blir oftast nästa repetition dålig.

Vad är skillnaden på dessa två beteenden? Svaret är högst sannolikt att det första beteendet flyter. Det andra inte.

Vad är flyt?

Vad menas egentligen med att ”ha flyt” i ett beteende? En enkel och bra förklaring är att beteendet flyter när vi kan göra det utan att fundera. Beteenden som vi gör ”automatiskt” utan att tänka, är som regel väldigt stabila. Ofta utförs sådana beteenden mycket bättre när det går ”som på räls” än om vi ”koncentrerar oss” på att göra dem. De som spelar piano förstår vad jag menar. Om man kan ett stycke mycket bra, kan man bara låta fingrarna gå av sig själva, medan tankarna är på helt andra ställen. Beteendet har ”automatiserats”.

En mer precis definition av flyt är denna:
”As currently defined, fluency is the fluid combination of accuracy plus speed that characterizes competent performance (Binder, 1996)”.

Kort sagt – beteendet flyter om det alltid utförs med fart och precision.

Fart – ett viktigt mått på kompetens

När vet vi egentligen att hunden ”kan det”? När kan vi säga att beteendet ”flyter” eller har ”automatiserats”? Anhängare till flyt-baserade träningsmetoder argumenterar för att precision inte är tillräckligt – beteendet måste även kunna utföras med snabbhet / låg latenstid. Först då anser man att individen verkligen är ”kompetent” – eller att man har flyt i beteendet.

Om jag till exempel tränar utgångsposition vill jag först ha precision. Jag vill att hunden skall sätta sig i helt korrekt position vid min vänstra fot, varje gång. Men det är fortfarande inte flyt i beteendet. Jag är inte nöjd förrän hunden till exempel kan erbjuda 6-8 korrekta utgångspositioner på 30 sekunder. Så fort hunden har svalt godbiten, skall den omedelbart erbjuda en ny korrekt utgångsposition, utan att hitta på andra saker mellan repetitionerna. NU är det flyt i beteendet!

Att hunden lyckas utföra ett visst antal korrekta repetitioner av samma beteende på 30-60 sekunder är att bra mått på om beteendet flyter. Ett sådant flyt-test bör köras på alla beteenden som är viktiga att hunden kan bra.

På den 1-åriga instruktörskursen som Canis arrangerar, är ett av kraven på godkänd kurs att eleverna tränar in alla de viktigaste grundfärdigheterna med sin egen hund. (Läs mer om grundfärdigheter i Canis nr 2/2004 eller titta i boken ”Lydighetstrenng i teori og praksis”). När vi under examinationen bedömer grundfärdigheterna räcker det inte att hunden av en slump råkar utföra beteendet ett par gånger. Vi vill se att beteendet flyter! Det vill säga att hunden bör kunna utföra beteendet minst 5-6 gånger i rad.

Egenskaper hos beteenden med flyt

Men varför är det egentligen så viktigt med ”flyt”? Jo, nu kommer vi till det som verkligen gör det hela intressant. Det har dokumenterats att beteenden som flyter har flera fördelaktiga egenskaper:

  1. Det är lättare att generalisera beteendet till nya situationer
  2. Det är lättare att komma ihåg beteendet, även efter lång tid utan träning
  3. Beteendet kräver mindre energi att utföra, både fysiskt och mentalt
  4. Beteendet är lättare att kombinera med andra beteenden
  5. Beteendet har mer motståndskraft mot extinktion (frånvaro av förstärkning)

”When learners achieve certain frequencies of accurate performance they seem to, retain and maintain what they have learned (Berquam, 1981; Kelly, 1995; Orgel, 1984); remain on task or endure’ for sufficient periods of time to meet real-world requirements, even in the face of distraction (Binder, 1984; Binder, Haughton, & Van Eyk, 1990; Cohen, Gentry, Hulten, & Martin, 1972); and apply, adapt, or combine what they learned in new situations, in some cases without explicit instruction (Binder, 1976, 1979d, 1993a; Binder & Bloom, 1989; Haughton, 1972a; Johnson & Layng, 1992, 1994).

 

1.Det är lättare att generalisera beteendet till nya situationer

Om hunden kan lägga sig blixtsnabbt 10 gånger hemma i trädgården, är det relativt sannolikt att den också kommer att lägga sig snabbt på appellplanen, eller på andra nya ställen med störning, även om du inte har tränat så mycket just där. För att säga det på ett annat sätt: En hund som kan lägga sig 10 gånger på 30 sekunder, kommer definitivt att ha mycket lättare för att lägga sig i en ny miljö, än en hund som bara kan lägga sig 2 gånger på 30 sekunder.

Vi ser därmed att vi faktiskt kan bespara oss mycket ”onödig” generaliseringsträning genom att istället fokusera på att få flyt i beteendet. En hypotes är att det kan löna sig att träna beteendet till flyt-nivå i en miljö utan störningar innan man börjar generalisera beteendet till nya situationer. Då kommer man få mycket gratis.

 

2. Det är lättare att komma ihåg beteendet, även efter lång tid utan träning

Att det är lättare att komma ihåg beteenden man kan flytande, även efter lång tid utan träning, är något som många klickertränare vetat länge. Om du t ex har klickertränat hunden att nudda en targetstick (och beteendet flyter), kan du teoretiskt sett lägga bort targetsticken under längre tid. Hunden kommer garanterat ändå att komma ihåg beteendet när du äntligen tar fram den igen ett par år senare. Beteenden som lärs in så bra vill vi naturligtvis inte lägga bort, men poängen är att när hunden väl har lärt sig ett beteende flytande, skall det väldigt mycket till för att hunden skall ”glömma” beteendet.

 

3. Beteendet kräver mindre energi, både fysiskt och mentalt

När ett beteende flyter (eller ”automatiserats” som det också ofta kallas) använder hunden mycket mindre energi, både fysiskt och mentalt, på att utföra beteendet. Du har säkert lagt märke till att när vi tränar nya färdigheter som hunden ännu inte kan särskilt bra, är det väldigt tröttande för hunden. Den använder mycket energi på att fundera på vad den skall göra, och hur i all världen den skal få oss att klicka/belöna. Ofta kan du nästan se att hunden tänker så det knakar.

Flytande beteenden kräver sannolikt inte mycket tankeverksamhet från hunden. Beteendet sitter så bra ”i musklerna” att det sker ”automatiskt”. Vi ser då även att hunden ofta kan träna mycket längre utan att bli trött när vi tränar på beteenden som hunden kan bra.

 

4. Beteendet är lättare att kombinera med andra beteenden

Detta hänger troligtvis nära samman med förra punkten. När du skall sätta ihop två beteenden till en kedja eller kombinera dem på andra sätt, är det oftast dömt att misslyckas om båda beteendena bara är så där lagom bra inlärda. Tänk dig att du skall träna hunden att komma in med apporten. Du kombinerar här beteendena ”hålla fast” och sätta sig i utgångsposition”. Här är det valigaste felet att hunden spottar ut apporten när den skall sätta sig. När hunden måste utföra två beteenden samtidigt, där båda bara är halvdant inlärda, blir det helt enkelt för krävande för den.

Det som därför är viktigt är att utgångspositionen flyter INNAN du börjar träna ingång med apporten. När utgångspositionen flyter, kan hunden utföra beteendet ”i blindo” utan att behöva koncentrera på detta. Det blir då mycket lättare att komma i rätt position med apporten (även om ”hålla fast” kanske inte flyter helt ännu). När utgångspositionen är automatiserad, kan hunden använda hela sin koncentration på att hålla fast apporten. Och om båda beteendena flyter blir det självklart ännu mer pålitligt.

När du skall sätta ihop flera beteenden bör du därför om möjligt först ha tränat båda två till flyt-nivå var för sig. Eller åtminstone minst ett av dem…

 

5. Beteendet har mer motståndskraft mot extinktion

Det har länge varit vedertaget att om hunden skall kunna utföra ett beteende flera gånger, eller över lång tid utan förstärkning, måste man använda intermitterande förstärkning (alltså belöning ibland, och gradvis mer sällan).

Bob och Marian Bailey (1998) argumenterar emellertid för att beteenden som har tränats fram till flyt-nivå även är relativt motståndskraftiga mot extinktion, även om man endast har kört kontinuerlig förstärkning (belönat varje repetition).

För beteenden som inte är särskilt långa, är det därmed ett bra alternativ att belöna kontinuerligt, och samtidigt lägga vikt vid att få beteendet flytande / automatiserat. Detta garanterar att beteendet kan utföras ganska många gånger även om vi plötsligt inte belönar det längre.

För beteenden som i sig kräver att hunden skall kunna jobba länge utan förstärkning (t ex sök, fritt följ och andra tidskrävande moment), måste man därför också använda intermitterande förstärkning. Men det är i alla fall viktigt att beteenden flyter INNAN du börjar trappa ner belöningsfrekvensen. Detta reducerar risken för att beteendet förstörs när du gradvis börjar köra flera repetitioner utan belöning.

Hur får vi flyt i ett beteende?

Vi har nu kunnat fastslå att det finns många fördelar med att ha beteenden med flyt i hos hunden. Men den viktigaste frågan återstår. Hur får vi egentligen ”flyt”?

Nyckelordet är repetitioner. MÅNGA repetitioner (beteende + förstärkning) på kort tid. Och när alla andra skulle säga att beteendet var perfekt, slutar du inte, utan kör på med ännu fler repetitioner (överträning)! Det är med andra ord avgörande att man tränar ett beteende i taget så att man får så många repetitioner som det krävs för att få flyt.

För att kunna upprepa samma beteende flera gånger på kort tid, krävs det att man delar upp det färdiga beteendet i mindre delbeteenden, vilka tränas ett i taget. Hunden får då möjlighet att repetera det samma beteendet många gånger i följd tills rörelsen ”sitter i musklerna”.

Duktiga klickertränare som läser detta tänker säkert: ”Jamen, detta är ju så som vi alltid har klickertränat!” Och ja, du har helt rätt. Klickerträning är en såkallad ”flyt-baserad” träningsmetod.

(Precisionsinlärning och TagTeach är två andra exempel på flyt-baserade träningsmetoder som används vid upplärning av människor).

Och det är kanske just det att vi genom (bra) klickerträning producerar beteenden med extremt bra flyt, får alla de fördelar som är välbekanta för oss. Klickertränare har länge hävdat att hundar kommer ihåg klickertränade beteenden under lång tid utan träning, beteenden som har klickertränats generaliseras lätt till nya miljöer osv. Dessa praktiska erfarenheter stämmer väldigt bra överens med forskningsresultaten.

Flyt är emellertid inte förbehållet oss klickertränare. Nästan oavsett vilken metod du använder kommer du ha fördel av att fokusera på ett beteende i taget och repetera detta många gånger, ända tills hunden kan utföra det med fart och precision (= flyt). Hundar som presterar bra i bruks, lydnad, agility eller freestyle har vanligtvis väldigt många beteenden med flyt i.

För dem som vill gå djupare in i flyt-begreppet rekommenderar jag ett google-sök på ”Behavior fluency” och ”Precison teaching”. Här finns mycket intressant material att fördjupa sig i. Se även referenslistan här nedan.

Sammanfattning

Ett beteende har flyt när det utförs med både precision och fart. För att få flyt krävs det många repetitioner av samma beteende. Detta kräver att vi delar upp det färdiga beteendet i mindre delbeteenden och tränar dessa separat.

Det har dokumenterats att så snart ett beteende kan utföras med viss fart/frekvens (= flyt), medför det flera fördelaktiga egenskaper. Beteendet blir lättare att generalisera, hunden kommer ihåg det bättre, beteendet är motståndskraftigt mot extinktion, och det är lättare att kombinera med andra beteenden.

Referenser

Carl Binder, ”Behavioral Fluency: Evolution of a New Paradigm”, The Behavior Analyst 1996

Gunn Løkke & Jon Løkke, ”Etablering av ballettdans ved hjelp av presisjonsopplæring”, Norsk tidsskrift for Adferdsanalyse, nr. 3/2006

Melissa Alexander, ”Klickerglädje! 110 frågor och svar om klickerträning”, Canis Förlag 2006

Bob & Marian Bailey, ”Ratios, Schedules – Why and When”, 1998

Køste & Egtvedt, ”Lydighetstrening i teori og praksis”, Canis Forlag 2005

 


 

 

Om författarna

Epostkursen är skapad av Canis grundare Morten Egtvedt och Cecilie Köste, huvudinstruktörer vid Canis Hundskola och författare av böckerna