Störningsträning på villovägar?

Störningsträning på villovägar?

Generalisering är en viktig del av hundträningen. Vi vill att hunden ska kunna utföra de beteenden vi har lärt den, inte bara hemma i trädgården, utan också i många olika situationer, inkluderat med störningar i närheten.  

De senaste åren har många hundtränare fört denna del av träningen till nya höjder. ”Överträning”, ”omvänt lockande” och ”kvalitetssäkring” har blivit välkända begrepp för de flesta hundtränare. Det är inte ovanligt att se folk som tränar till exempel fritt följ, medan träningskompisarna gör sitt bästa för att störa hunden på alla möjliga sätt. De hoppar runt som clowner, kryper runt på marken, viftar med pipdjur och godbitar osv.

Detta kan vara otroligt imponerande att titta på för nybörjarna, och ofta produceras det många ”Likes” på Facebook. Men hur nödvändig är egentligen denna del av träningen för dig som tävlar i lydnad, rally, bruks, agility osv? Var slutar den praktiska nyttan, och var går det över i ren ”Facebook-träning”?

I nästa nummer av hundtidningen Canis delar Canis-grundaren Morten Egtvedt sina tankar om just detta tema. Begreppet ”överträning”, som ofta används oprecist i hundträningssammanhang, får särskild uppmärksamhet.

För att få ta del av artikeln kan du beställa en prenumeration på Canis före 2 april kl 12.00.

Beställ prenumeration på hundtidningen Canis här!

(Om du redan är prenumerant behöver du inte beställa, och kan bara tålmodigt vänta på att tidningen hamnar i din brevlåda).