Lektion 13: Inkallning till vardags

Lektion 13: Inkallning till vardags

Inkallning är en av de absolut viktigaste sakerna du kan lära din hund. Har du bra inkallning kan du ge hunden större frihet att springa lös under promenaderna. Om jag vore hund inbillar jag mig att jag skulle ha uppskattat att kunna springa lös så ofta som möjligt istället för att alltid gå med ett rep runt halsen.

Inkallning och kontroll på lös hund är ett omfattande ämne som utan vidare skulle kunna fylla en hel bok. I den här artikeln får vi inte plats med allt du bör veta om inkallning, men vi går igenom några nyttiga grundövningar som ger dig en bra grund att stå på när du tar inkallningen med dig ut i världen. Du kan därmed fortsätta att utveckla inkallningen för de situationer du behöver. Hoppas dessa övningar kan ge dig några idéer och lite extra inspiration till att ta ett krafttag vad gäller inkallningsträningen.

Övning 1: Targeting av din handflata

Steg 1 – handtargeting

Håll fram handflatan framför hunden. När den nosar på handen klickar du och belönar. Om hunden har tränats i targeting tidigare, tar detta ganska kort tid att lära in. Du kan använda ditt pekfinger eller knytnäven om du hellre vill det.

När hunden sätter nosen på din hand så fort du sträcker ut den, kan du börja göra det lite svårare för hunden. Gå baklänges och få hunden att följa efter handen några steg. Håll handen upp, ner, till höger och till vänster. Du kan till och med fresta hunden med en godbit i högra hand, medan du håller ut den vänstra handen som hunden ska nudda.

För att få detta att påminna lite mer om inkallning kan du kasta iväg godbiten några meter på golvet när du belönar. När hunden har tagit godbiten är den redan på några meter avstånd, och du kan hålla fram handen så att hunden måste springa några meter bort till dig innan den åter kan nudda din hand. Såhär kan du köra många korta inkallningar i snabb följd.

Steg 2 – sätt på inkallningssignalen

Tills nu har vi inte använt någon inkallningssignal. Vi har bara förstärkt att hunden frivilligt har kommit bort till oss och satt nosen på handen. När detta fungerar bra kan vi börja sätta på signalen. Att hålla fram handen är ju faktiskt redan en bra ljudlös signal, men vi måste lära in en signal som även hörs bra på avstånd. Det kan du göra på det här sättet. Kör så många repetitioner du behöver (men minst 20-30) på varje steg innan du går vidare.

  • Ropa ”Kom!” (eller eventuellt hundens namn om du föredrar det) när hunden redan är på väg mot handen.
  • Ropa ”Kom!” just när hunden är på väg att börja gå/springa mot handen.
  • Ropa ”Kom!” INNAN hunden har börjat komma mot handen (men inte om den är upptagen med något annat).
  • Testa genom att ropa när hunden är lite upptagen med andra saker, till exempel när ni är ute och går (hunden får gärna vara kopplad).

Klicka och belöna varje gång hunden nuddar din hand. Än så länge kör du alla dessa inkallningar på kort avstånd, dvs 2-5 meter. Du behöver inte ens ha hunden lös för att träna detta, och du kan gärna börja med träningen inomhus. Flytta utomhus så fort hunden reagerar bra på signalen. Gå gärna snabbt igenom samma steg igen när du tränar på ett nytt ställe.

Upprepa ALDRIG inkallningssignalen flera gånger om hunden (på steg C och D) inte kommer när du ropar. Ge hunden 1 sekund att reagera, om den då inte kommer, ta bort handen och ignorera hunden om den kommer några sekunder senare. Vänta istället 15-20 sekunder och försök igen. Om det blir fel flera gånger i följd, bör du backa några steg, eller träna i en något enklare situation.

Denna övning kan du träna många gånger varenda dag, både inomhus och när ni är ute och går. Är du ute kan du ropa på hunden med jämna mellanrum när den går framför dig (lös eller i koppel). Håll fram handen när hunden vänder sig mot dig och klicka som vanligt när den nuddar din hand.

Fördelar med handtargeting

Det finns flera fördelar med att lära in handtargeting i samband med inkallning. För det första innebär det att hunden alltid kommer helt in till oss och inte stannar en meter från oss. Många klickertränare har en tendens att alltid klicka när hunden bara har kommit halvvägs in till dem. Det kan ibland vara ok att klicka just när hunden reagerar på inkallningen, men de allra flesta gångerna bör hunden ha kommit helt in till dig innan du klickar. Och då kan handtargeting vara en väldigt bra hjälp, både för hund och för förare.

För det andra tycker hundar att targeting är väldigt roligt, och det blir en trevlig avslutning på inkallningen.

Övning 2: Gör ”ta i halsbandet” till en betingad förstärkare (= kul!)

Vad är det vanligaste felet folk gör när de kallar in sin hund? Jo, de grabbar tag i hundens halsband och kopplar den. Detta kan efterhand leda till att hundarna inte längre vill komma när vi ropar – de är ju inte dummare än så.

Så då får vi vara smartare. Vi kan faktiskt lära hundarna att det är helt ok att någon tar den i halsbandet (och eventuellt bli kopplad). Så här kan du gå tillväga:

Ta tag i hundens halsband (försiktigt de första gångerna!). Just när du tar tag i halsbandet klickar du och belönar. När hunden har svalt godbiten släpper du halsbandet. Vänta ett par sekunder och kör en ny repetition. Och så kör du ytterligare 20 repetitioner.

Efterhand kan du ”grabba” tag i halsbandet lite mer oförsiktigt. Detta är förresten bra hanteringsträning att göra hunden van vid lite hårdhänt behandling. Om du gör det rätt ska du se att hunden inte drar sig undan när du griper efter halsbandet, och du ska också se att den tydligt börjar vifta på svansen och se riktigt nöjd ut när du tar tag i halsbandet.

När du har kommit så långt kan du börja ta hunden i halsbandet när den kommer på inkallning (klicka först efter att du har tagit tag i halsbandet, eller eventuellt också satt på kopplet).

När hunden kommer på inkallning kan du gärna variera mellan att låta den nudda din hand, eller att du tar tag i halsbandet på den. Hunden tycker ju båda delar är roligt!

Du kan även baklängeskedja handtargeting och att ta tag i halsbandet. Du kör då först 5-10 repetitioner med att ta hunden i halsbandet och klicka/belöna. Sedan håller du fram handen, och när hunden sätter nosen på den, belönar du detta genom att ta tag i halsbandet och därefter klicka och belöna.

Orsaken till att vi lär in detta steg är helt enkelt att vi många gånger behöver ta tag i hundens halsband för att få kontroll på den i samband med inkallning. Och då är det mycket fördelaktigt om hunden tycker att detta är helt ok, ja faktiskt kul!

Dessutom kan denna träning reducera eller förebygga problem med ”koppelaggressivitet”, alltså att hunden ”tänder” när du tar tag i halsbandet, särskilt om det finns andra hundar i närheten. Läs gärna mer om detta i boken ”Klickerträning och lugnande signaler” av Emma Parson.

Övning 3: Träna inkallning ”ute och går”

Att träna inkallning på kort avstånd som beskrivits i övning 1 ger dig en bra grund att gå vidare på. Du ska nu gå till en plats där hunden kan vara lös (eventuellt med långlina hängande löst efter sig). När du är ute och går med lös hund kommer den oftast in för att ”säga hej” då och då, särskilt om du stannar upp eller rör dig i motsatt riktning. Varje gång du ser att hunden kommer mot dig håller du fram handen och klickar och belönar som beskrivet i övning 1. (Du kan också ta tag i halsbandet innan du belönar, eller bara belöna direkt om du inte vill köra handtargeting på varje inkallning – gör det som fungerar för dig).

Den här träningen kan du gärna börja utan att ropa på hunden (även om hunden redan har lärt sig signalen på kort avstånd). Det är bara nyttigt för hunden att lära sig att frivilligt komma in till dig, och det är lätt att sätta på signalen senare.

Om hunden börjar gå fot behöver du inte klicka och belöna varenda gång den kommer. Du kan gärna ha som regel att hunden ska komma från minst 20 meters avstånd för att du ska hålla fram handen (annars kan det lätt bli mer fritt följ än inkallningsträning).

Efter kort tid kommer du att se att hunden oftare och oftare springer frivilligt in till dig. Du kan då börja sätta på inkallningssignalen precis på samma sätt som du gjorde på kort avstånd. Säg signalen först när hunden redan är på väg mot dig. Flytta därefter fram signalen så att du ropar strax innan hunden börjar springa mot dig. Slutligen börjar du ”testa” signalen när hunden inte är alltför upptagen av andra saker.

När du efterhand börjar ropa INNAN hunden frivilligt har börjat komma mot dig, får du till en början se situationen an och endast ropa när du tror det finns en rimlig chans att hunden vill komma. Snart kan du ropa i gradvis svårare situationer. Men även om hunden nu kommer när du ropar i de flesta situationer, kan du gärna använda varje möjlighet att ropa på den de gånger du ser att den också frivilligt är på väg in till dig.

Försök att få till minst 10-20 inkallningar från långt håll på varje promenad. Och när du kopplar hunden för att gå hem från skogen kan du dessutom köra 10-20 inkallningar i koppel på kort håll!

Övning 4: Inkallning mellan familjemedlemmarna

Detta är en rolig variant som hela familjen kan träna tillsammans. Minst tre personer ställer sig i en trekant med 10-20 meters mellanrum. Så växlar ni att kalla in hunden. Den som ropar kan hålla fram handen när hunden kommer, och klicka när hunden nuddar handen. Ni kan också ta tag i halsbandet eller bara belöna direkt om ni föredrar det. Om hunden springer till en person som inte har kallat in, kan denna helt enkelt vända ryggen åt hunden.

Om hunden efterhand börjar springa till nästa person så fort den har fått belöning hos den förra, kan ni göra det så att det alltid är personen som hunden INTE är på väg mot som ropar. Då får hunden bra träning i att tvärvända på väg bort från den som ropar.

När hunden börjar bli duktig på att springa till den som kallar in, kan ni ta en paus i kallandet. Ingen kallar in på minst 20-30 sekunder. Med största sannolikhet kommer då hunden att börja springa från person till person, men alla ska då bara vända ryggen åt hunden. Om hunden slutligen stannar en liten sekund kan t ex den person som är längst bort kalla in den. Jag kan lova dig att hunden blir jätteglad över att äntligen höra inkallningssignalen.

Ni bör därefter köra flera snabba inkallningar innan ni gör en ny paus i inkallningen. Dessa pauser (där hunden inte har någon möjlighet att få belöningen) gör att inkallningssignalen på ett eller annat sätt blir ”mer värdefull” när den äntligen kommer, och detta ger en bra inlärningseffekt.

Övning 5: Inkallning med störningar

Till den här övningen behöver du en medhjälpare. Denne sätter sig på huk och frestar hunden med handen full av godis (inte ge, bara fresta!). I början ställer du dig ca 3-5 meter bort. Träna gärna detta inomhus de första gångerna. När medhjälparen har frestat hunden några sekunder ropar du på hunden en gång. Om hunden omedelbart vänder håller du fram handen och klickar och belönar som vanligt när den kommer in till dig och nuddar handen.

Om hunden inte omedelbart reagerar, väntar du bara utan att säga något, medan medhjälparen eventuellt sluter handen och frestar lite mindre. Om du tidigare har tränat mycket inkallning på kort avstånd kommer förhoppningsvis hunden snart att ge upp och kommer till dig istället. Klicka och belöna!

Acceptera de första gångerna att hunden väntar upptill 5 sekunder efter signalen med att reagera. Tar det längre tid avbryter ni övningen (medhjälparen reser sig upp och du går fram och kopplar hunden). Så kör du 3-4 inkallningar på kort avstånd (övning 1) utan störningar innan ni försöker igen. Då kommer sannolikt nästa gång att fungera bättre. Om det fortfarande blir för svårt, kan medhjälparen stå upprätt och fresta lite mindre de följande gångerna.

Fortsätt denna träning tills hunden reagerar snabbt på inkallningssignalen även om medhjälparen sitter på huk och frestar med godis.

När du har kommit så långt kan du utmana din medhjälpare till en liten tävling. Han/hon ska nu försöka fresta hunden så mycket att du inte lyckas kalla in den (figuranten vinner om hunden inte reagerar på inkallningssignalen inom 2 sekunder). Först till 5 poäng vinner! Fortsätt denna träning tills du vinner 5-0 varje gång, och hunden alltid tvärvänder på signalen.

Du kan snart öka avståndet till medhjälparen och variera mellan att kalla in hunden medan den befinner sig hos medhjälparen, eller när den är i full fart mot denne.

Om hunden efterhand inte längre vill springa bort till medhjälparen kan denne belöna några gånger för att få hunden att komma till sig. Regeln är då att om du ropar på hunden medan den är på väg bort till medhjälparen får den naturligtvis ingen godbit från medhjälparen om den inte lyssnar på dig. Om du inte ropar kan medhjälparen belöna en gång när hunden kommer och därefter fresta den lite mer tills du ropar på den.

Fördelen med att träna denna övning är att medhjälparen kan simulera en ganska häftig frestelse för din hund, samtidigt som ni lätt kan kontrollera att hunden inte får belöning om den gör fel (medhjälparen ser ju till att hunden inte får godbitarna om den inte kommer när du ropar).

Gör gärna den här övningen med flera olika figuranter. Och figuranten behöver inte nödvändigtvis sitta på huk och fresta med godbitar. Medhjälparen kan istället ha med sig en kopplad hund (som din hund gärna vill leka med). Låt hundarna först få hälsa, och därefter testar du inkallningssignalen efter några sekunders hälsande. Belöna med klick och godbit/leksak när hunden nuddar din hand, och låt hunden därefter springa tillbaka till den andra hunden för att leka lite mer (och så kör du ytterligare några repetitioner!).

När ni har kommit igenom detta steg har du en inkallning som fungerar i de allra flesta situationer.

Övning 6: Kombinera övning 4 och 5

Nu börjar det bli riktigt roligt. Du kan nu köra inkallning mellan 3 eller flera personer (gärna familjemedlemmar), men istället för att de som inte ropar på hunden bara står stilla, ska de göra sitt bästa för att göra det svårt att kalla in hunden.

En person börjar med att fresta hunden att komma till sig. Den som frestar hunden ska INTE ropa inkallningssignalen, men för övrigt får han göra allt han kan för att få hunden till sig (visa godbiten, sätta sig på huk, springa bort från hunden, smacka på den osv). Men den som lockar ska fortfarande bara fresta, och inte belöna! När hunden är upptagen av ”frestaren” kan en av de andra ropa på hunden. Den som ropar står rakt och gör inget annat än att hålla handen lätt tillgänglig så att hunden lätt kan nudda den. När hunden har fått klick och belöning kan nästa person börja fresta hunden, medan den tredje gör sig klar att ropa.

Variera mellan att kalla in hunden när den befinner sig helt borta hos frestaren, och när den är på väg mot denne.

Efterhand kan de två som inte ska ropa på hunden fresta hunden på samma gång, till exempel genom att springa iväg, osv. Öka störningarna gradvis tills ni slutligen kan köra en intern tävling där de två som inte ropar gör ”allt” de kan för att lura hunden att inte komma på inkallning. Detta kan bli riktigt roligt efterhand.

Övning 7: Doggie-zen inkallning

En annan bra vidareutveckling är att doggie-zen kvalitetssäkra inkallningen. Poängen med denna övning är att kalla in hunden på väg mot något den gärna vill ha (t ex godis eller en annan hund) för att sedan belöna genom att ge fri-signal när hunden kommer på inkallningen.

Detta kan du göra på följande sätt: Ha hunden kopplad eller i långlina. Kasta iväg en godbit 5-10 m och håll försiktigt tillbaka hunden i kopplet när den kommit ca halvvägs mot godbiten. Sedan väntar du tålmodigt utan att säga något. När hunden vänder sig mot dig håller du fram handen. När hunden nuddar handen klickar du och säger varsågod och låter hunden springa och ta godbiten.

När du har gjort detta ett par gånger kan du börja kalla in hunden innan den har kommit till slutet av linan. Fortsätt att belöna genom att klicka och säga varsågod när hunden kommer.

För att behålla träningseffekten av detta upplägg bör du nu kasta godbiten och låta hunden ta den några gånger utan att stoppa den. Sedan kastar du godbiten och ropar innan hunden har kommit till slutet av långlinan. Om hunden inte reagerar håller du den försiktigt tillbaka, då kommer den sannolikt att omedelbart vända. Fortsätt att variera mellan att låta hunden ta godbiten, och att kalla in den på halva vägen. Fortsätt tills hunden alltid vänder på signalen och innan du håller tillbaka den i linan.

Därefter kan du träna detta med hunden lös. Det kan vara bra att ha en medhjälpare som för säkerhets skull ”vaktar” godbitarna de första gångerna.

Samma övning kan också göras med tennisboll eller andra leksaker istället för godis. Den kan också köras med en medhjälpare ungefär som i övning 5. Skillnaden blir då bara att du belönar genom att säga varsågod och låta hunden springa tillbaka till medhjälparen och få belöningen därifrån, istället för att du belönar.

När denna övning fungerar bra med godbitar kan du även börja belöna hunden med fri-signal, till exempel när du kallar in nära andra (snälla) hundar. Denna träning kan gärna köras med hunden i långlina de första gångerna, så att inte hunden får möjlighet att ”förstärka sig själv” genom att hälsa på den andra hunden när den gör fel.

En bra idé är också att du ofta låter hunden nudda din hand innan du kopplar loss hunden när den vill bort till något.

Sammanfattning

Dessa övningar ger dig en bra grundinlärning av inkallningen, men du måste fortsätta med att ta inkallningen ut i ”den verkliga världen” och träna den i de situationer du dagligen möter. Det är detta som är svårt…

Kom ihåg att du alltid kan ha 100 % kontroll på din hund – det är bara att ha den kopplad. En duktig hundägare är bra på att bedöma i vilka situationer hunden är tillräckligt bra tränad på att vara lös, och när den hellre bör hållas kopplad (eller i långlina).

Det är viktigt att du alltid har med belöning när du är ute och går med hunden. Ha alltid med godis eller leksak i fickan. Det bästa är om hunden gärna leker med alla sorters föremål, om det så är kopplet, dina vantar, eller en kotte som du plockar upp från marken. Då har du alltid en eller annan förstärkare tillgänglig. Men detta kräver att du jobbar lite för att öka leklusten hos din hund, helst redan från valpstadiet.

Belöna gärna bättre ju svårare inkallningen är, och använd gärna själva störningen som belöning de gånger detta är praktiskt möjligt.

Och belöna gärna varenda inkallning, även efter att hunden har lärt sig inkallningen bra. Om du gör det, kommer hunden alltid även om du inte har med dig en belöning – tro mig! Lycka till med inkallningsträningen!


Om författarna

Epostkursen är skapad av Canis grundare Morten Egtvedt och Cecilie Köste, huvudinstruktörer vid Canis Hundskola och författare av böckerna